Hur kan det komma sig att när man vill att dagarna ska gå fort går dom jättelångsamt? Det förstår inte jag. Vanligtvis brukar veckorna gå så jääääävla fort! Men nej, nu när man bara vill att det ska bli lov då är plötsligt alla dagar jättelånga och sega. Jag blir så förbannad. För just nu är jag så trött, så trött. Denna eviga väntan på lovet. Det går inte att beskriva med ord hur skönt det ska bli, att jag ska till Åre är bara ett jävligt stort plus. Okej, det är väl mest därför jag vill att det ska bli lov men ändå. Nu är det i alla fall bara 2 skoldagar kvar, sen så.
   Jag tror den jobbigaste tiden är över nu. Sportlov. 5 veckor skola. Påsklov. Sen är det helt plötsligt vår, det är ljust och det börjar bli varmt. Sen innan man vet ordet av det är det sommarlov, det är jag säker på. Första gymnasieåret är slut. Ett avslutat kapitel. Sommarlov. Början på nästa kapitel. Underbart.
   Nu vill jag åka bräda. 3 dagar kvar, 3 dagar kvar...